~
Den här hästen betyder verkligen allt för mig, hon är en av mina allra bästa vänner. "Hunden är människans bästa vän" äh fuck that. Jag personligen upplever ett starkare band mellan häst och ryttare.
Enda sen Flisan hade sitt "kolik anfall" eller vad det nu än var har jag varit livrädd för att hon ska försvinna ifrån mig. Tänker jämt tankar om hur hemskt det skulle vara om vi mitt i allt inte skulle ha råd att ha kvar henne och massa sådant svammel. Om det skulle hända vet jag inte vad jag skulle ta mig till. Vi har kämpat igenom så mycket tillsammans, när jag fick henne var hon inte ens nära på samma häst som hon är idag.
Är jätte nöjd över mitt arbete med henne, visst har det varit dagar då jag bara velat hoppa av och sätta mig och grina och helt enkelt ge upp med henne. Men jag har kämpat på.
Dom flesta tänker nog bara "Men det är ju bara en häst". För mig är det verkligen inte BARA en häst. Det är så mycket mer än det.
Taggar sjukt mycket till att flytta henne, men det blir ju bara om allting löser sig. Visst överlever vi mitt ute i skogen men vi har inte tillgång till en riktig ridbana och att ha ridhus är ju väldigt bekvämt. Vi har inte dom möjligheterna till att utbilda oss vidare som nuläget ser ut, just pga problem med ridbana och det, vill även börja gå kurser och sånt. Är beredd på att verkligen satsa på oss nu! Det som står högst upp på listan just nu är dock att få köpt oss en riktigt bra dressyrsadel så vi kan fortsätta.
Världens finaste varmblod, First Things First♥
Kommentarer
Trackback
